Det handlar om en bygds överlevnad.

Fullmäktige står inför ett stort beslut. Beslutet kommer att påverka en hel bygds utveckling i endera riktningen. Endera får vi en by full av liv och framtidstro, alternativet är en död del av kommunen. I november i fjol så fattade BKU ett beslut att låta skolan vara kvar fram till läsåret 1998-99. Underlaget för det beslutet var framför allt platsbristen i de skolor till vilka eleverna skulle skickas. Sedan dess har vi fått veta att kommunens ekonomi är sämre än vad vi då trodde, men förutsättningarna då det gäller barnen har inte ändrats, utan det handlar fortfarande om samma elever.

Som underlag till beslutet som ni nu skall fatta så har ni fått vetskap om att er ekonomi är betydligt mer ansträngd än vad ni trodde i november. Besparingskraven på er är större än vad ni ens i er vildaste fantasi kunnat drömma om. Tidningarnas svarta rubriker vrålar om underskott och besparingar. Då är det lätt att glömma bort vilka som har valt er och vilka det är som ni skall tjäna. Barnombudsmannen viftar dessutom med ett finger i luften och varnar beslutsfattarna i kommunerna för att spara på barnen. Det är trots allt de som är vår framtid. I Sollefteå så har ni fattat beslut om att skära ner på lärartätheten till 6.5/100 elever. En siffra som placerar oss som en av de allra sämsta kommunerna i landet då det gäller lärartäthet.

Vi föräldrar vid Para skolan och folket som bor inom upptagningsområdet vill därför ge er vår syn på det hela innan ni fattar ett beslut som får så stor betydelse för en hel bygd.

Socialt
Enligt de utredningar som hittills gjorts angående möjligheterna att stänga Para redan nu så kommer elevunderlaget vid både Nipan skolan och Kalknäs att slå i taket ordentligt. Klasserna kommer att vara av mastadont format och det finns inte ens lokaler för att klara av det.

Gränsdragningen för att klara av det något så när, blir mitt i byn. Barn som bor grannar med varandra kommer att skickas till skolor som ligger drygt 30 km från varandra. Att för barn och föräldrar välja att skicka barnen till den andra skolan är hopplöst då det är proppfullt i bägge skolorna. Var tar valfriheten vägen?

Beslutet kommer att skilja på barn som har gått i samma klass i 5 år, nya konstellationer bildas för att sedan slås ihop igen nästkommande år då de skall gå på samma skola. Idag är både barn, lärare och föräldrar väldigt otrygga. Ingen vet vad som händer om drygt fyra månader. Vilka blir mina klasskamrater? Vilken skola skall jag gå på? Vad får jag för lärare?

Visst kan vi ge våra barn en bättre start och trygghet än så? Det är dessutom vår skyldighet att göra det.

Skolskjutsarna blir längre. Redan överfulla bussar in till stan kommer att fyllas med ett 20 tal barn till. Skolskjutsarna kommer att likna djurtransporter i mindre nogräknade länder. Ta gärna en morgontur med någon av bussarna så förstår ni vad vi menar. 7-Åringarna från Björksjön kommer att få en skolresa på ca ca 80 km per dag. 6-åringar tvingas byta buss i en mycket olycksdrabbad korsning. Barnens restid per dag kommer att i vissa fall uppgå till över 1 och en halv timme. Är det på något sätt försvarbart? Vi anser inte det.

Ekonomi
Vi vet att kommunens ekonomi är dålig och att BKU har ett stort underskott som måste klaras av på olika sätt. Vi är också fullt medvetna om de besparingar som hittills gjorts. Para skolan är en av kommunens absolut billigaste skolor. Hyreskostnaden per elev är 7 673 kr, att jämföra med Kalknäs 54 757 kr, Lillänget 15 458 kr, Prästbordet 11 527. Ändå så är det Para skolan som idag står på dagordningen tillsammans med andra billiga skolor. Budgeten för hela verksamheten på Para skolan för nästa läsår ligger på totalt 2,1 miljoner. Att lägga ner Para skola ett år tidigare än beräknat skulle enligt utredning spara 1.027.000 kr.

Låt oss titta på siffrorna ännu en gång.

Lokaler 490.000
Lokalerna kommer att finnas kvar och kommunen har fortfarande kostnader för dem. Kapitalkostnaden uppgår till 165 000 kr därtill kommer viss uppvärmning och visst underhåll. Ca 50.000 kr. Summa 215.000 kr.

Kalknäs och Nipan klarar inte av eleverna utan att göra investeringar. Dessa investeringar måste göras för att klara detta enda år. Kostnaderna är svåra att beräkna men vi försöker upp- skatta dem. På Kalknäs måste ett klass rum göras i ordning, tillika kapprum. Kostnad minst 50.000 kr På Nipan diskuteras iordningställandet av lokal ovanpå matsalen och bageriet. Oklart ännu med ägande förhållanden. Kostnader för i iordningställande och hyra måste beräknas till minst 150. 000 kr. Det innebär att den verkliga besparingen på lokaler blir högst 75.000

Förskola 260 000 kr
Vid Para skolan finns inget behov av förskola 97-98
Verklig besparing 0 kr

Måltidspersonal 260.000 kr
Visst, de försvinner. Men samtidigt stiger kostnaderna för skolmåltider. På både Kalknäs och Nipan är skolmåltiderna minst 10 kr dyrare per elev än på Para. 40 elever x 10 kr x 200 dgr = 80 000 kr Verklig besparing högst 180 000

0,5 lärartjänst 157 000
Att lägga ner Para skulle spara en halv lärartjänst. Att skapa stora klasser på överfulla skolor skapar behov av resurser i form av lärare eller elevassistenter vilket skulle kosta mer än 157 000 kr.
Därför påstår vi att den verkliga besparingen uppgår till 0 kr

Dessutom så måste man under ekonomi biten också nämna investeringen som gjordes för mindre än 1 år sedan. Då investerades 2,1 miljoner kronor i skolan. Att idag lägga ner den måste anses som ett enormt slöseri med dessa pengar. Att tro att detta på något sätt skulle öka marknadsvärdet på skolan måste anses som ett skämt. De skolor som kommunen hitillls sålt har i regel haft ett marknads pris på ca 1 kr. Nej då måste det vara bättre att ha lite is i magen och se vad som händer de närmaste åren. Inflyttningen av officersfamiljer kanske gör att ett idag förhastat beslut om nedläggning av Para skolan om bara något år gör att man måste bygga och investera för flera flera miljoner för att kunna bereda alla barn plats i skolor.

Total verklig besparing 255 000 kr. I dagsläget 32 kr per elev och dag.

Byns framtid
Para skolan ligger i ett område med många kreativa människor som har skapat egna företag vilket varit den medvetna politiken från stat och kommun under de senaste åren. För dessa företag är det viktigt att både skola och barnomsorg finns kvar. Alla förstår att en by dör snabbt utan barnfamiljer och utan förutsättningar för nya unga familjer att flytta dit.
Det är skrämmande att vi norrlänningar verkar för centralisering inom vår egen kommun. Det är sånt som vi brukar anklaga stockholmare för. Att spara pengar med hjälp av centralisering är otidsenligt och har provats under 20 års tid. Det dåliga resultatet lider hela samhället och framförallt Norrland av nu. Om utvecklingen får fortsätta med skolnedläggning och indragen barnomsorg så kommer det inom en 10-års period att vara tomma hus som kantar vägen in till Sollefteå.

Vi har talat med företag i skolans upptagningsområde för att ta reda på hur dom ställer sig till en nedläggning av skolan.
Företagen anser att det är så viktigt med en skola i byn så att de ställt sig positiva till, att i en akut ekonomisk kris för skolan sponsra skolverksamheten med 1000:- var. Deras bidrag skulle täcka kostnaderna för läromedel till eleverna vid skolan. Men framför allt så har dessa företag tagit ställning för att skolan måste få leva vidare för bygdens fortsatta utveckling.

Den gedigna listan på företag är följande:

JG Gräv
Friktionsteknik
N-O Kristoffersons lantbruk
P.Lööf
Rolf Johanssons Lantbruk
Lindströms Plåt
Häggblad Schakt och gräv
Ullas buss
El och Kyl service
Ådals honung HB
Björkå skogar
SCA Skog
Björkådalens IF
Häggblads El AB
Stig Norenius åkeri AB
Boteå LRF
Björn Gradins lantbruk

      Per Sjödins Åkeri
      Ulla Magnusson
      Crister Sjölander Åkeri
      Timmerkörarna i Norrland AB
      Holms Lantbruk AB
      Boteå Pastorat
      Kiropraktiker Arne Hammarström
      S-O Lindgrens Lantbruk
      Hårlooken
      RLK Progress
      Mickes traktortjänst
      Sånga Överlännes hembygdsgård
      Willes Skogsgallring AB
      G-B Bostedts lantbruk
      Träförädlingskonsulterna HB
      Arno bokföringsbyrå

För många av dessa företag är en fungerande barnomsorg och skola en förutsättning för deras fortsatta etablering i bygden.


Sammanfattning

Av allt ovanstående så borde det klart framgå att den lilla besparing som kommunen gör genom att lägga ner Para skolan inte på något sätt står i rimlig proportion till de enorma konsekvenser som det får för barnen, föräldrarna, bygden och hela kommunen. Vi vet dessutom att en inflyttning till kommunen kommer att ske redan i år av 60 officersfamiljer. Dessa har 100 barn som skall beredas plats i skolor. Vart, frågar vi oss? Finns det någon strategi för detta? Frågorna kring våra barns framtid är många. Förgäves har vi försökt att få svar på dem.Men hitills har inte någon kunnat svara. Och innan fullmäktige fattar något beslut så måste alla frågetecken kring barnen rätas ut. Man kan och får inte behandla barn hur som helst.
Vi anser att beslutet att stänga Para Skola måste rivas upp och omprövas.
Vi anser även att beslutet är förhastat och taget på sektorekonomiska grunder. Beslut av denna dignitet måste alltid tagas på kommun- och samhällsekonomiska grunder.
Den lilla besparing som temporärt kan uppnås kommer att ätas upp av ett lägre skatteunderlag för kommunen i framtiden, orsakat av att folk och företag väljer att flytta från kommunen och därtill mindre inflyttning från andra kommuner.

Skolor för de yngre barnen är en grundläggande service som har stor betydelse för barnfamiljernas boendemiljö och lokalsamhällets utveckling. (Glesbygdsverket)

Alternativ
Om det visar sig att ni , våra förtroendevalda, ej anser att ni kan ta på er ansvaret för att låta Para Skola leva kvar, så vädjar vi till er att skjuta upp nedläggningen ytterligare ett år så att vi, folket i bygden, får tid på oss att undersöka möjligheten att överta ansvaret för våra yngre barns skola.
Vi kan ej acceptera att våra barn hamnar på undantag i stora klasser, överfulla lokaler, proppade skolbussar och klasser som delas där barnen slits från sina kamrater. Bygdens människor och företagens vilja att ha skolan kvar måste tas på allvar. Det handlar inte enbart om en skola. Det handlar om en bygds överlevnad.

Björkå 970322

Lars Enberg
Rolf Kero